. . http://www.cogninova.com
../links/medvetandet.htm ../links/wrap.php?u=medvetandet.htm&t=1500871182 #z

Neuroanatomy of Consciousness? [mirror] http://www.youtube.com/watch?v=cR4FKHGqRHw

32. V.S. Ramachandran (1 of 2) - Beyond Belief 2006 http://www.youtube.com/watch?feature=endscreen&v=wrnVidjnXRo&NR=1

2 of 2 http://www.youtube.com/watch?v=l27JPEcBQcQ&feature=channel&list=UL

Vilayanur Ramachandran at Nobel Conference 47 http://www.youtube.com/watch?v=OrrWl_ytikA

hypnos medvetandet Den andra världen 2012-08-05 http://sverigesradio.se/sida/ljud/4075470

Den andra världen http://sverigesradio.se/sida/default.aspx?programid=4268

Den andra världen http://sverigesradio.se/sida/default.aspx?programid=4268

Hypnotisören [medvetandet] http://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=4268&artikel=5206042

hypnos medvetandet h Den andra världen 2012-08-05 http://sverigesradio.se/api/radio/radio.aspx?type=broadcast&id=4075470&codingformat=.m4a&metafile=asx

Filosofiska rummet, arkiv http://sverigesradio.se/sida/sandningsarkiv.aspx?programid=793

Dödsögonblicket http://sverigesradio.se/sida/avsnitt/220426?programid=1272

= http://sverigesradio.se/topsy/ljudfil/4643114.mp3

Vad händer med vårt medvetande när vi dör? http://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=1272&artikel=5587553

= http://sverigesradio.se/sida/avsnitt?programid=1272

= http://sverigesradio.se/sida/avsnitt/233239?programid=1272

= http://sverigesradio.se/sida/avsnitt/233239?programid=1272

= http://sverigesradio.se/topsy/ljudfil/4651021.m4a"

= http://sverigesradio.se/topsy/ljudfil/4650923.mp3

TENDENS Tema: Jakten på medvetandet http://sverigesradio.se/sida/default.aspx?programid=3381 Skulptur av Miro. Foto Anna-Brita Lindqvist Var sitter medvetandet? Hjärnforskningen gått framåt stort de senaste åren. Vi kan numera bygga datorer som kan härma hjärnans funktioner - men vad krävs för att de ska blir ett ”jag”? Ämnet drar till sig allt från neurovetare till indiska guruer – och de är knappast överens. Kan forskningen ge svaret? Eller är medvetandet något mer än vad människan kan mäta? Trailer = http://sverigesradio.se/sida/play.aspx?ljud=4645451 Senaste programmen Tema: Jakten på medvetandet. Del 1/3 Jag går alltid på magkänsla = http://sverigesradio.se/sida/avsnitt/230845?programid=3381 = http://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=3381&artikel=5603842 Kommentera = http://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=3381&artikel=5603842#srcomments Dela Tendens : Jag går alltid på magkänsla (kl 11:03) = http://sverigesradio.se/sida/avsnitt/230845?programid=3381&play=4664014&playtype=sändninghttp://sverigesradio.se/sida/avsnitt/230845?programid=3381&play=4664014&playtype=sändning Jag går alltid på magkänsla (MP3) = http://sverigesradio.se/topsy/ljudfil/4647836.mp3 Christer Perfjell. Foto Cecilia MoraChrister Perfjell skadades svårt i en allvarlig skidolycka. En tid därefter började han känna andras känslor, få en starkare intuition och röra sig mentalt i andra verkligheter. För att få en förklaring på sina upplevelser började han intressera sig för frågor om medvetandet. Läs mer Jag går alltid på magkänsla http://sverigesradio.se/sida/avsnitt/230845?programid=3381&play=4664014&playtype=s%C3%A4ndninghttp://sverigesradio.se/sida/avsnitt/230845?programid=3381&play=4664014&playtype=s%C3%A4ndning Måndag 19 augusti 2013 kl 11:03 Kommentera Christer Perfjell Foto: Cecilia Mora Christer Perfjell. Foto Cecilia Mora Christer Perfjell skadades svårt i en allvarlig skidolycka. En tid därefter började han känna andras känslor, få en starkare intuition och röra sig mentalt i andra verkligheter. För att få en förklaring på sina upplevelser började han intressera sig för frågor om medvetandet. Peter Gärdenfors Foto: Cecilia Mora Peter Gärdenfors Peter Gärdenfors, kognitionsforskare vid Lunds Universitet har forskat och skrivit om både intuition och medvetandet. Han ser medvetandet som en konstruktion av hjärnan. Han tror också att alla kan utveckla sin intuition. Han ser intuitionen som en kunskap vi lagrar i våra hjärnor genom dagliga erfarenheter och inte som en sjätte sinne. Tobias Cronberg Foto: Cecilia Mora Tobias Cronberg - Jag tror inte att vår hjärna har kapaciteten att förstå fullt ut hur människans hjärna fungerar, säger Tobias Cronberg, docent och överläkare på Neurologiska kliniken vid Skånes Universitetssjukhus. Han arbetar både kliniskt och med forskning med patienter som har drabbats av hjärtstillestånd. Sommartema: Rymden och jag. del 4/4

KOMMENTAR: Upplevelse av tids-utdragna förlopp Hur kan man vid ett enskilt tidsögonlick uppleva ett musikstyckes skönhet? Musikstycket avlyssnas ju inte enbart vid detta tidsögonblick utan under ett tidsinntervall utsträckt i tiden. Kan medvetandet under ett enskilt tidsögonblick bedöma skönheten hos en kombination av sinnesintryck som registrerats vid ett tidsutdraget intervall av en följd av tidsögonblick? g.eriksson, 2013-08-19 12:28

Programmerad kärlek http://sverigesradio.se/sida/avsnitt/233821?programid=3381

Att medvetandet skulle vara en produkt av hjärnan saknar vetenskapligt belägg. Och även om påståendet skulle vara sant kan det vara så att hjärnan är något mer än vad den påstås vara utifrån dagens ledande uppfattning inom vetenskapen. En gång i tiden var det vetennskaplig uppfattning att nervledning fungerade med hjälp av hydraulik. Många vetenskapsmän vägrar att räkna med möjligheten att det ibland skulle behövas ännu oupptäckta grundfenomen eller grundprinciper för att förklara vissa saker som finns i verkligheten. Medvetandet är fundamentalt fenomen. Utan medvetande hade vi inte UPPLEVT några fenomen överhuvudtaget. Man måste skilja mellan att registrera och uppleva. En kamera registrerar en bild, den kan till och med ibland analysera den utifrån ett dataprogram, men kameran upplever inte bilden. Det finns inget JAG i kameran som kan uppleva. Medvetande är upplevelse, är subjektiv iakttagelse. Hur subjektivitet kan finnas som ett verkligt fenomen finns det ingen förklaring till i dagens fysik. Något fattas i teorin om hur verkligheten är beskaffad. Och det är något fundamentalt som fattas där. Men IAKTTAGARENS ROLL har dock blivit alltmer central inom fysiken - inom både relativitetsteorin och kvantfysiken. g.eriksson, 2013-08-21 12:52

Skadan ledde till en ny personlighet http://sverigesradio.se/sida/avsnitt/232632?programid=3381

Medvetandet kan inte mätas utifrån En person som ligger i koma skulle mycket väl kunna uppleva saker - som han/hon inte minns efteråt. Det finns inget vetenskapligt sätt att mäta huruvida någon/något har ett medvetande eller inte - eller kanske FLERA medvetanden som jobbar parallellt och inte är medvetna om varandra! Om medvetande är inkluderat är det NÅGON (en PERSON), annars NÅGOT (icke-person). Det går inte att utifrån mäta ifall man harr att göra med zombie (männinska utan medvetande - om nu sådana finns). Men zombier borde rimligen, om de är programmerade att vara ärliga, uttala att de inte förstår varför en robot inte automatiskt skulle kunna anses vara medveten om den uppvisar ett beteende som inte går att skilja från en människas. Frågan om medvetande eller inte - den avgörs inte av det yttre beteendet. En person som är totalt färgblind kan rimligen inte föreställa sig hur det är att uppleva färger. Det som saknar medvetande kan mycket väl ha intelligens, och kunna uttala sig, men kan inte komma fram till att det här med medvetandet skulle vara något. Den som påstår att upplevelse bara är ett skenfenomen borde inte lida något av att utsättas för tortyr. Platon (med grottliknelsen), Descartes (med dualismen) och Leibniz (med monaderna m.m.) är inte ute. g.eriksson, 2013-08-21 13:59

Jag går alltid på magkänsla http://sverigesradio.se/sida/avsnitt/230845?programid=3381

Herpesmedicin tros utlösa ”zombiesyndrom” http://www.svt.se/nyheter/vetenskap/herpesmedicin-tros-utlosa-zombiesyndrom ”Skapar oerhörd dödsångest” Att tro sig vara levande död, eller att inte känna igen sina egna kroppsdelar är tecken på Cotards syndrom, ett ytterst ovanligt psykiatriskt tillstånd. Nu tror svenska forskare att de hittat en mekanism i vanlig herpesmedicin som kan utlösa dessa vanföreställningar hos personer med njurproblem.

MINNET OCH JAGET http://sverigesradio.se/sida/avsnitt/400240?programid=3812&utm_source=sprinkle&utm_medium=widget&utm_content=sverigesradio.se Minnena förändras kontinuerligt inuti våra hjärnor. Man glömmer, förskönar och förtränger händelser i livet. Vad minns vi egentligen? Och hur avgörande är det för hur vi uppfattar vårt "jag", vår personlighet? Helena von Zweigbergk undersöker gåtan om minnet och jaget. Sändes fredag 18 juli kl 14:30 Dela Medverkande är Pehr Häggkvist som efter en brutal trafikolycka, inte kommer ihåg någonting av sina 26 tidigare år. Och Agneta Herlitz, professor i neurovetenskap.

Våga göra bort sig? http://www.c-r.se/forum/showthread.php?t=7919

Tema medvetandet 3/3: Programmerad kärlek http://sverigesradio.se/sida/avsnitt/233821?programid=3381&utm_source=sprinkle&utm_medium=widget&utm_content=sverigesradio.se

Tema: Jakten på medvetandet. Del 2/3: Samtalet: Skadan ledde till en ny personlighet sverigesradio.se/sida/avsnitt/233821?programid=3381&utm_source=sprinkle&utm_medium=widget&utm_content=sverigesradio.se

= http://sverigesradio.se/sida/avsnitt/232632?programid=3381

Medvetandet kan inte mätas utifrån En person som ligger i koma skulle mycket väl kunna uppleva saker - som han/hon inte minns efteråt. Det finns inget vetenskapligt sätt att mäta huruvida någon/något har ett medvetande eller inte - eller kanske FLERA medvetanden som jobbar parallellt och inte är medvetna om varandra! Om medvetande är inkluderat är det NÅGON (en PERSON), annars NÅGOT (icke-person). Det går inte att utifrån mäta ifall man harr att göra med zombie (männinska utan medvetande - om nu sådana finns). Men zombier borde rimligen, om de är programmerade att vara ärliga, uttala att de inte förstår varför en robot inte automatiskt skulle kunna anses vara medveten om den uppvisar ett beteende som inte går att skilja från en människas. Frågan om medvetande eller inte - den avgörs inte av det yttre beteendet. En person som är totalt färgblind kan rimligen inte föreställa sig hur det är att uppleva färger. Det som saknar medvetande kan mycket väl ha intelligens, och kunna uttala sig, men kan inte komma fram till att det här med medvetandet skulle vara något. Den som påstår att upplevelse bara är ett skenfenomen borde inte lida något av att utsättas för tortyr. Platon (med grottliknelsen), Descartes (med dualismen) och Leibniz (med monaderna m.m.) är inte ute. g.eriksson, 2013-08-21 13:59

I grunden samma problematik Jag ser utmattningssyndrom / utbrändhet som ett tillstånd vilket kan kopplas till "autistiska drag" dvs ju mer av dessa drag ju lättare stöter individen i taket och hamnar i utmattningssyndrom / utbrändhet Anders, 2013-08-21 13:23 liknar också mycket... ...svårigheterna efter utmattningssyndrm/utbrändhet... J.A., 2013-08-20 20:34 En reflektion En reflektion: De förändringar av personligheten som Lars-Åke talar om överensstämmer med är nästan helt med de svårigheter som de med diagnosen asperger uppvisar. Anders, 2013-08-20 11:33

Tema: Jakten på medvetandet. Del 1/3: Jag går alltid på magkänsla http://sverigesradio.se/sida/avsnitt/230845?programid=3381

Har djur mänskliga känslor? http://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=1637&artikel=6053447

Verk_om_medvetandefilosofi http://sv.wikipedia.org/wiki/Kategori:Verk_om_medvetandefilosofi

Marvin Minsky http://en.wikipedia.org/wiki/Marvin_Minsky

Kan en robot ha ett medvetande? http://sverigesradio.se/sida/avsnitt/514570?programid=793

= Kan en robot ha ett medvetande? Sändes kl 15:03 Lyssna (39 min) Ladda ner (39 min, mp3) En mekansk hjärna från 1946/SVT bild. En mekansk hjärna från 1946/SVT bild. Danica Kragic, som ägnar sig år datavetenskap och robotar på KTH och Martin Ingvar, hjärnforskare vid Karolinska institutet, diskuterar om artificiellt medvetande och artificiell intelligens. Dela Vi tänker, drömmer, fantiserar, kommunicerar och upplever vår värld. Ändå har vetenskapen svårt att ringa in och beskriva exakt vad medvetandet är för nåt. Samtidigt pågår en galopperande utveckling när det gäller att skapa artificiellt medvetande och intelligens. Så går det att skapa ett artificiellt medvetande på hög nivå där ettor och nollor skapar en motsvarighet till den biologiska hjärnans funktioner? Kan robot en känna doften av en ros och uppleva något som liknar en mänsklig sinnesupplevelser? Och kan ett artificiellt medvetande lära sig av sina erfarenheter? Medverkande är Danica Kragic, som ägnar sig år datavetenskap och robotar på KTH och Martin Ingvar, hjärnforskare vid Karolinska institutet.

MEDVETANDE ../links/wrap.php?u=medvetande.htm

How to Build a Mind - Artificial Intelligence Reloaded [30c3] https://www.youtube.com/watch?v=2o2xBOQeB7Q

Är hjärnan en dator? (Den gömda koden) http://sverigesradio.se/sida/avsnitt/641394?programid=4741 Hur tankar uppstår och vad vårt medvetande är för något är fortfarande ett mysterium. En del hävdar att vår hjärna fungerar på samma sätt som en dator. Men det finns också en annan spännande teori.

Hjärnforskaren Joseph Ledoux skriver rocklåtar om hjärnan http://sverigesradio.se/sida/avsnitt/658275?programid=4640 Joseph Ledoux är känd bland hjärnforskare. Han forskar om hur hjärnan hanterar faror och hot. Och så har han ett rockband – Amygdaloids – som spelar hjärnlåtar.

Korpar gömmer mat fortare om de anar spioner http://sverigesradio.se/sida/gruppsida.aspx?programid=406&grupp=12718&artikel=6360932 Publicerat 2016-02-05 kl 06.00 "Största fyndet inom djurs kognition på länge" (1:29 min) Med hjälp av högtalare och en kartong med kikhål har forskare sett att korpar gömmer mat fortare när de tror sig veta att en spionerande korp kan se den. Forskarna från Weins universitet har på ett fiffigt sätt lyckas lägga fram det starkaste beviset hittills på att ett djur kan ha det som på engelska kallas för "Theory of Mind". En bra svensk översättning för "Theory of Mind" saknas, men man kan säga att det handlar om en slags inlevelseförmåga som innebär att man kan föreställa sig vad den andra tänker. Till exempel att jag vet att du vet att jag tittar på dig. Den här typen av inlevelseförmåga är en viktigt egenskap hos oss människor och bidrar i stor utsträckning till våra sociala förmågor. Men att lyckas bevisa att andra djur besitter samma förmåga är väldigt svårt. Förenklat kan man säga att man i många tidigare experiment på korpar och människoapor, alltid har kunnat säga att bara för att korp A ser vart korp B tittar, så behöver inte det betyda att korp A också vet att korp B ser någonting. Men i det här experimentet lyckades man visa att en korp som gömde mat gjorde detta fortare när den trodde sig veta att en spionerande korp kunde se den. Korpen som gömde mat satt i ena halvan av en låda. Lådan var delad mitt itu av en vägg och i väggen fanns ett litet titthål. Men på andra sidan fanns bara en högtalare med korpljud. Att visa att djur har den här sortens inlevelseförmåga är en stor framgång inom djurforskningen, säger Mathias Osvath, docent i kognitiv zoologi vid Lunds universitet. –Det har aldrig blivit bevisat och det har varit en väldigt unik mänsklig sak, trots att det är många som har tvivlat på det länge. Det här är ett av de största fynden inom djurs kognition som har gjort på länge, kan jag säga, säger han. Tim_Leffler Referens: Nature Communications, DOI: 10.1038/ncomms10506

Korpar socialt lyhörda http://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=406&artikel=5843024

Om vi inte har en fri vilja, hur kommer det sig då att vi har medvetande? Har det naturliga urvalet skapat medvetandet utan att det ska vara till grund för beslutsprocessen? Eller kanske ingår medvetandet i grundförutsättningarna och finns därför till utan att det beror på något annat. Allt kan ju inte bero på något annat för då får vi en oändlig orsakskedja bakåt. Användning av begreppet orsak är bara vår metod att försöka hitta en mekanism i hur verkligheten är.

Utblick: Otur? Om fatalism, fri vilja och makten över ditt liv http://sverigesradio.se/sida/avsnitt/682934?programid=793 Hur mycket av det som händer oss har vi någon kontroll över? Den danska författaren Lone Frank, VM-trean i brottning Zakarias Tallroth och filosofen och prästen Frank Lorentzon diskuterar saken.

medvetandet, kosmologi m.m. Sommar i P1 2016-08-13 http://sverigesradio.se/sida/avsnitt/765435?programid=2071 Sångaren och musikern José González funderar kring sin världsbild, i förhållande till det vi tror oss veta eller inte veta.

Robotlivet. Risker och möjligheter med artificiell intelligens http://sverigesradio.se/sida/avsnitt/786786?programid=793 Karim Jebari, Dorna Behdadi och Stefan Fölster resonerar om vad den nya och allt smartare tekniken innebär för vår tillvaro.

Detta är ett katastrofalt dåligt exempel på Filosofiska Rummet, men det kan användas som ett avskräckande exempel på så kallad Kontinental Filosofi. Vad jag saknade var följande tankegångar: Vilken är smärtans biologiska syfte? Vad kan man dra för slutsats av existensen av smärta i biologiska system? Naturligtvis är smärtans biologiska syfte att alarmera, att påkalla individens uppmärksamhet att någon del av kroppen är utsatt för fara eller för någonting som påminner om fara. Men varför behövs smärtupplevelsen? Varför skulle inte lämpliga åtgärder kunna kalkyleras fram och sättas i verket utan själva smärtupplevelsen? Varför används inte bara mekaniska informationsvägar om förekomsten av risk för skada? Svaret måste vara att smärtupplevelsen riktar sig till medvetandet för bilda underlag för en fri viljeyttring. Smärtupplevelsen är därför liksom alla andra upplevelser ett bevis för existensen av faktiskt medvetande och fri vilja. För övrigt är det kanske så att snabba beslut inte påverkas av den fria viljan men att densamma har sin roll i individens programmering av sin beslutsapparat inför kommande snabba automatiska beslut. I det naturliga urvalets biologi kan inte smärtupplevelse finnas utan att också finnas av en anledning. Och fysikens världsbild måste revideras därefter. Vi ser redan hur rollen av iakttagaren har tvingat sig in i båda den moderna fysikens huvudfält.

Smärta som färgar livet http://sverigesradio.se/sida/avsnitt/836442?programid=793

Bildningsbyrån - matematik: Är Gud matematiker? Om det är så att allting är matematik, kan i så fall artificiell intelligens komma att kopiera det mänskliga psyket? UR. http://sverigesradio.se/sida/avsnitt/854791?programid=3839

sr-sök: medvetandet http://sverigesradio.se/sida/sok.aspx?q=medvetandet&programid=416&filter=false

Programmerad kärlek http://sverigesradio.se/sida/avsnitt/233821?programid=3381 SVT:s framgångsrika serie Äkta människor startar den 1 december en andra säsong. Om "hubotarna" utan själ och känsloliv. Ändå verkar dom bli kära, arga, ledsna.. så länge batteriet räcker. Varför är konstgjord intelligens så fascinernade? Varför letar vi efter ett "medvetande" när vi vet att det saknas, eller gör det det?

Jakten på medvetandet http://sverigesradio.se/sida/gruppsida.aspx?programid=3381&grupp=19633

Kan en robot ha ett medvetande? http://sverigesradio.se/sida/avsnitt/514570?programid=793 Danica Kragic, som ägnar sig år datavetenskap och robotar på KTH och Martin Ingvar, hjärnforskare vid Karolinska institutet, diskuterar om artificiellt medvetande och artificiell intelligens.

... Vi tänker, drömmer, fantiserar, kommunicerar och upplever vår värld. Ändå har vetenskapen svårt att ringa in och beskriva exakt vad medvetandet är för nåt. Samtidigt pågår en galopperande utveckling när det gäller att skapa artificiellt medvetande och intelligens. Så går det att skapa ett artificiellt medvetande på hög nivå där ettor och nollor skapar en motsvarighet till den biologiska hjärnans funktioner? Kan robot en känna doften av en ros och uppleva något som liknar en mänsklig sinnesupplevelser? Och kan ett artificiellt medvetande lära sig av sina erfarenheter? Medverkande är Danica Kragic, som ägnar sig år datavetenskap och robotar på KTH och Martin Ingvar, hjärnforskare vid Karolinska institutet.

Vad händer med vårt medvetande när vi dör? http://sverigesradio.se/sida/avsnitt/233239?programid=1272 l slutet av sextiotalet så står den holländske kardeologen Dr Pim Van Lommel vid en sjukhussäng tillsammans med några kollegor när patienten framför dem plötsligt får ett hjärtstopp. Efter att ha varit död i fyra minuter får de igång hans hjärta med hjälp av en defibrillator.

Vad är medvetande? Publicerat fredag 12 maj 2006 kl 17.03 http://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=406&artikel=856402 Hur går det till när vi funderar? Kan man förklara medvetandet på ett fysiskt och kemiskt sätt? Det är veckans lyssnarfråga från Göran Eriksson i Malmö. Och flera andra lyssnare har undrat över vad ”medvetande” egentligen är. Idag vet vi en hel del om hjärnan. Vi kan mäta och registrera förändringar i den. Men hur går det till när hjärnans kemi och elektricitet blir till tankar? Hur blir vi människor medvetna om vår omgivning och om oss själva? Vad är ”medvetandet” egentligen och var i hjärnan finns det? Är djur medvetna? Kan de reflektera över sitt öde? Kommer förskarna någonsin att kunna förstå medvetandet eller ligger det utanför vetenskapens gränser? Alla dessa frågor - och lite till - diskuteras i veckans Frågvist som är inspelat i biblioteket på Abiskos vetenskapliga station. Där träffades professorn i kognitionsvetenskap i Lund, Peter Gärdenfors och neurovetaren Björn Merker, samt programledaren Jan-Olov Johansson. Vad har du för fråga? Skriv till fragvist@sr.se

VETANETS VÄRLD, Publicerat måndag 12 maj 2008 kl 00.01 TEMA HJÄRNAN Medvetandets anatomi http://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=412&artikel=2059627 Descartes´ hjärna. Ett porträtt av René Descartes (1596-1650) i en schematisk teckning av hjärnan i hans »Traité de l´homme«. I tio program kommer Vetandets värld att handla om hjärnan, och i det första programmet tar vi oss an medvetandet. - Det är ett av de stora problemen för vetenskapen; vid sidan av universums uppkomst och livets uppkomst, säger professor Hugo Lagercrantz. Människans medvetande har varit ett mysterium i alla tider. Aristoteles lokaliserade det till hjärtat. Först under renässansen flyttades teorierna högre upp - till hjärnan. I slutet av 1800-talet upptäcktes att nervimpulserna är elektriska och livsanden förvandlades till elektricitet. De senaste åren har många landvinningar gjorts inom hjärnforskningen, men medvetandet är fortfarande en gåta. Hur skapas den subjektiva känslan? Kan en virtuell bebis ha ett medvetande? Varför förlorar inte människor medvetandet när man opererar bort deras hjärnbark? Hör barnmedicinprofessorn Hugo Lagercrantz och kognitionsprofessorn Peter Gärdenfors diskutera mysteriet medvetandet. Johan Lindahl vet@sr.se Några boktips för dig som vill läsa mer: Tord Ajanki, Människan, Gud och vetenskapen – åtta forskare som förändrat vår självbild, Historiska Media 2000. Peter Gärdenfors, Hur Homo blev sapiens – om tänkandets evolution, Nya Doxa 2000. Hugo Lagercrantz, I barnets hjärna, Bonnier fakta 2005. Hugo Lagercrantz (red.), Hjärnan och medvetandet, Nya Doxa 2001. Björn Merker, Consciousness without a cerebral cortex: A challenge for neuroscience and medicine, Behavioral and brain sciences 2007;30(1):63-134. Carl Zimmer, Soul made flesh: The discovery of the brain – and how it changed the world, New York Free Press 2004. Lyssna mer Medvetandets anatomi (19 min)

Var sitter medvetandet? http://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=412&artikel=856459 Publicerat fredag 12 maj 2006 kl 16.40 Hur blir vi medvetna om våra tankar? En fråga att grubbla över för Rodins "Tänkaren". P1 onsdag 17 maj kl 12.10 Går det att förklara hur vi människor blir medvetna om tillvaron och om vår egen existens? Det är en hett omdiskuterad fråga inom forskningen idag. Var i hjärnan uppstår i så fall medvetandet? Och hur går det till när kemiska och elektriska impulser blir till tankar? Är djur medvetna?

Ny upptäckt lär oss om nära-dödenupplevelser - Publicerat tisdag 13 augusti 2013 kl 14.46 http://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=83&artikel=5616055 Extra hög aktivitet ovanför synbarken (1:42 min) De hjärnvågor som registrerades i experiment med råttor har bland annat med medvetandet att göra. Foto: Malin Lundberg/Scanpix. Hjärnaktiviteten hos döende råttor kan ge fler ledtrådar om nära-dödenupplevelser – hos människor. En topp i hjärnaktivitet efter att hjärtat stannat kan ha sin motsvarighet i vad många som varit nära döden, men överlevt, beskriver – ljus i tunnlar, att sväva utanför sin kropp och liknande. I en ny studie har amerikanska forskare mätt hjärnaktiviteten med EEG hos råttor som fick hjärtstopp. I en period inom 30 sekunder efter att hjärtat slutat slå ökade aktiviteten kraftigt, och de hjärnvågor man registrerade har bland annat med medvetandet att göra. Enligt forskarna som gjort studien är det inte omöjligt råttor och människor är lika i det här avseendet. En ökning i vakenhet och medvetande kanske kan ge upphov till de nära-dödenupplevelser som många vittnat om – sånt som starkt ljus och utanför-kroppenupplevelser. Hos råttorna var hjärnaktivititen extra hög i ett område precis utanför synbarken vilket till exempel skulle kunna förklara att många ser ett starkt ljus. För några år sedan såg intensivvårdsläkare Lakhmir Chawla också en hjärnaktivitetstopp hos vissa av sina svårt sjuka patienter strax efter att hjärtat slutat slå. – Men precis innan de dog, en upptäckt som fick stor uppmärksamhet. För det är först när hjärnaktiviteten upphör som man räknas som död, säger han. Chawlas patienter var alltså i sin sjukdom med om det, som man i studien utsatt råttorna för. Lakhmir Chawla tycker den nya studien är spännande och att den bekräftar det han sett även om formen på kurvorna inte helt överensstämmer mellan råttorna i studien och hans patienter. Det är svårt att på etiskt sätt studera sjuka människor på väg att dö, så om liknande fenomen lättare kan studeras i råtthjärnor kanske vi kan få lite mer klarhet om något vi vet väldigt lite om.

Om medvetandets gränser - Publicerat tisdag 1 maj 2007 kl 10.00 http://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=793&artikel=1340974 Filosofiska rummet 6 maj 17.00 i P1 (repris 11 maj 21.03) Var går gränsen för vår tanke? Människans hjärna har svårt att få grepp avstånd som räknas i ljusår eller att göra sig bilder av fler dimensioner än tre. Så hur omfattar vi svårbegripliga storheter som döden, evigheten och oändligheten, eller något oss så närliggande som vårt eget medvetande? Filosofiska rummet om vad vi kan, och inte kan, begripa. Gäster: Martin Ingvar, hjärnforskare vid Karolinska Institutet, Bengt Gustafsson, astronom vid Uppsala universitet och Monica Sand, konstnär doktorand på KTH. Programledare och producent: Peter Sandberg. Relaterade länkar Lyssna och ladda ner hela programmet http://sverigesradio.se/topsy/ljudfil/920718.mp3

Jag går alltid på magkänsla http://sverigesradio.se/sida/avsnitt/230845?programid=3381 Christer Perfjell skadades svårt i en allvarlig skidolycka. En tid därefter började han känna andras känslor, få en starkare intuition och röra sig mentalt i andra verkligheter. För att få en förklaring på sina upplevelser började han intressera sig för frågor om medvetandet.

... Peter Gärdenfors, kognitionsforskare vid Lunds Universitet har forskat och skrivit om både intuition och medvetandet. Han ser medvetandet som en konstruktion av hjärnan. Han tror också att alla kan utveckla sin intuition. Han ser intuitionen som en kunskap vi lagrar i våra hjärnor genom dagliga erfarenheter och inte som en sjätte sinne. - Jag tror inte att vår hjärna har kapaciteten att förstå fullt ut hur människans hjärna fungerar, säger Tobias Cronberg, docent och överläkare på Neurologiska kliniken vid Skånes Universitetssjukhus. Han arbetar både kliniskt och med forskning med patienter som har drabbats av hjärtstillestånd.

Jakten på medvetandet http://sverigesradio.se/sida/gruppsida.aspx?programid=3381&grupp=19633

Åsa Nilsonne "H" http://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=478&artikel=6091211 Publicerat onsdag 11 februari 2015 kl 16.04 "Ett styckningsschema för det mänskliga medvetandet" (2:59 min)

Komapatient vid medvetande i 23 år - Publicerat tisdag 24 november 2009 kl 11.37 sverigesradio.se/sida/sok.aspx?q=medvetandet&programid=416&filter=false Rom Houben kommunicerar. En man i Belgien som läkarna trott vara medvetslös och i koma sedan 23 år har visat sig vara totalförlamad men vid medvetande. Sedan feldiagnosen upptäcktes har mannen nu fått hjälp att kommunicera med omvärlden via en dator. 1986 råkade belgaren Rom Houben ut för en svår trafikolycka. En helt frisk 23-årig teknolog som på fritiden tränade kampsport förvandlades, från ett ögonblick till ett annat, till ett vårdpaket. Hans tillstånd bedömdes snart som hopplöst, att han visserligen var vid liv men att hans medvetande hade slocknat helt. Först vid en undersökning med hjärnröntgen vid universitetet i Liège nyligen upptäcktes att hans hjärna i huvudsak fungerar helt normalt. Den gräsliga upptäckten gjordes att Rom Houben varit vid medvetande i 23 år utan att kunna meddela sig med omvärlden. Nu har han fått den hjälp han behöver, han är fortfarande helt förlamad men han kan kommunicera via en dator. Han har nu kunnat berätta hur det var när han vaknade upp efter olyckan. Hur han kände att hans kropp inte längre lydde honom. – Jag skrek, men det hördes inget, har han berättat. Helt maktlös tvingades han sedan uppleva hur läkare och vårdpersonal försökte tala och få kontakt med honom, hur han inte kunde svara och hur de gav upp hoppet om att han skulle vakna upp igen. Han har sagt att han aldrig ska glömma den dagen då det upptäcktes att han är vid fullt medvetande, att det var som att födas en gång till, enligt den tyska tidskriften Der Spiegel, som skriver om Rom Houbens fall. De 23 åren utan att kunna meddela sig har han klarat genom att drömma om tiden före olyckan och om ett bättre liv. Enligt en studie som citeras av Der Spiegel så finns det så ofta som i fyra fall av tio medvetande eller spår av medvetande kvar hos komapatienter, bara man gör sig mödan att leta efter det. Den belgiska sjukvårdens förklaring till hur man i 23 år kunnat missa att Rom Houben var vid medvetande sägs vara att den som en gång fått stämpeln medvetslös utan chans till uppvaknande har mycket svårt att bli av med den igen. Stefan Winiger, Bryssel stefan.winiger@sr.se Lyssna mer Stefan Winiger rapporterar (1:43 min)

= http://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=83&artikel=3260197

Peter Gärdenfors: Jaget – tunneln mellan världen och medvetandet https://www.svd.se/jaget--tunneln-mellan-varlden-och-medvetandet

= Var finns jaget? Är det en konstruktion, finns det inom oss eller uppkommer det bara i samspel med andra individer? Peter Gärdenfors har läst två filosofer som ger olika svar på vad jaget egentligen är. UNDER STRECKET Jag kan se mig själv i en spegel – se hur ansiktet åldras och hur kroppen blir allt stelare. Men hur mycket jag än stirrar kan jag aldrig få syn på mitt jag. Inte ens med de nya teknikerna för att avbilda hjärnans funktioner får man några foton på det som vi upplever som vår identitet. Så var finns jaget – om det över huvud taget finns? Gör följande experiment: blunda med ena ögat och tryck försiktigt med pekfingret på sidan av ögongloben av det andra. Fastän du sitter stilla verkar det som om världen gungar. Detta enkla experiment visar att din upplevelse av världen utanför i själva verket skapas av synprocessen i din hjärna. Det du upplever är inte världen i sig, för att använda Immanuel Kants term, utan din hjärnas konstruktion av den. KULTURCHEFENS NYHETSBREV – veckans viktigaste kulturtexter direkt i mejlkorgen Jag godkänner härmed SvD:s användarvillkor samt SvD:s personuppgiftspolicy. Anmäl dig här kundservice.svd.se Även vår uppfattning om kroppen är en konstruktion som byggs upp genom återkoppling från sinnena. Ett annat experiment antyder hur det går till: ställ dig tätt bakom en annan person och lägg höger pekfinger på den andre personens näsa och blunda. Låt sedan en tredje person långsamt röra sitt högra pekfinger upp och ner över din näsa samtidigt som han håller i ditt högra pekfinger och rör det i takt över den andra personens näsa. Om de båda rörelserna är synkroniserade kommer du att efter ett tag uppleva det som att du har en väldigt lång näsa. Den modell av din kropp som din hjärna skapar utgår alltså från att det som ditt högra pekfinger känner befinner sig på samma plats som den som din näsa känner. Vi upplever inte kroppen direkt, utan en virtuell kropp som skapats av vår hjärna. Alla medvetna upplevelser består i själva verket enbart av konstruktioner. Även det du upplever som ditt jag är ett sådant fenomen. Det kan fås att gunga med lämpliga metoder. Vi tror att jaget är det som känner det vi känner, som drömmer de drömmar vi har och som bestämmer de handlingar vi utför. Men detta jag är i själva verket bara en illusion. Så argumenterar i varje fall den tyske filosofen Thomas Metzinger i sin bok ”The Ego Tunnel” (2009). Först skapar hjärnan en sinnlig modell av världen som är så perfekt att du vanligen inte märker att den är en konstruktion. Sedan skapar den en bild av dig själv som inte bara innehåller din uppfattning av kroppen och dina inre tillstånd utan också dina minnen av ditt förflutna jag. Denna självmodell placeras i mitten av världsmodellen och den ger upphov till upplevelsen av ett jag. Illusionen avspeglas i språket: det går inte att låta bli att använda orden ”jag”, ”du” och ”vi”. Det går emellertid inte att uppleva hur själva konstruktionen går till. Skapandet av jagmodellen är ”transparent” på samma sätt som man inte märker att linsen i ögat skapar en retning på näthinnan som sedan ger upphov till en visuell upplevelse. På liknande sätt är jaget en tunnel mellan världen och medvetandet. Därför kan vi uppleva med hjälp av jaget: jagmodellen behövs för att styra våra handlingar. När modellen inte behövs, exempelvis när vi sover, så stängs den av. Det tar varierande tid från det att olika sinnesorgan retas till dess att signalen bearbetas i hjärnan. Själva upplevelsen av en händelse uppstår därför flera tiondels sekunder efter att den inträffat i verkligheten. Men konstruktionen ser till att upplevelsen synkroniseras i tiden. Ljudet vi hör när någon talar upplevs exempelvis samtidigt som vi ser personens mun röra sig. Vi behöver ett tidsmässigt sammanhängande medvetande för att kunna agera och för att kunna planera vårt handlande. Uppkomsten av en jagmodell leder till att kroppen kan kontrollera sig själv på ett mycket mer effektivt sätt, exempelvis genom att jaget kan styra uppmärksamheten mot olika delar av den upplevda världen. Jaget är en fiktion, men det ger samtidigt upphov till en framgångsrik kontrollmekanism. Metzinger ser detta som den evolutionära förklaringen till varför vi har medvetande och en upplevelse av ett jag: medvetandet gör vissa fakta globalt tillgängliga för organismen och tillåter den därmed att uppmärksamma dem och att handla i förhållande till dem på ett flexibelt sätt. Medvetande i form av en upplevd världsmodell finns förmodligen hos många djurarter, även om det är svårt att bevisa detta. Många människor beskriver att de upplevt att deras jag har lämnat kroppen och att de sett sig själva utifrån. Metzinger diskuterar hur sådana ut-ur-kroppen-upplevelser kan uppstå. En teori som föreslagits av psykologen Susan Blackmore säger att de består av speciella världsmodeller som konstrueras av hjärnan när dess sensoriska intryck är begränsade och som därför utgår från information som kommer inifrån. En jämförelse som hon lyfter fram är att när vi ska skapa en inre karta av hur vi har rört oss över ett område, så kommer denna karta oftast att upplevas ur ett fågelperspektiv där man ser sig själv uppifrån. En ut-ur-kroppen-upplevelse konstrueras på ett liknande sätt av hjärnan, men i brist på andra sensoriska intryck märker vi inte att den är en konstruktion utan upplever den på samma sätt som den vanliga världsmodellen. Ett tecken på att denna förklaring är riktig är att de flesta personer som beskriver ut-ur-kroppen-upplevelser beskriver sina förflyttningar i rummet som om de sker i hopp. Detta stämmer med hur vi förflyttar oss över en mental karta där vi också kan göra hopp mellan platser. Inom den västerländska filosofin finns det en tradition som säger att jaget är något som helt och hållet finns inom en individ. Descartes berömda Cogito – jag tänker, alltså finns jag – är det mest kända exemplet på denna syn. Men det finns också ett alternativt synsätt som hävdar att jaget bara kan utvecklas i ett samspel med andra individer. Denna teori presenteras i Philippe Rochats bok ”Others in Mind: Social Origins of Self-Consciousness” (2009). Rochat hävdar att redan tidigt i ett barns utveckling bestäms dess jag i allt högre grad genom barnets relationer till andra och inte genom dess egna inre upplevelser. Descartes navelskådande bestämning av jaget stämmer helt enkelt inte med hur en individs identitet faktiskt utvecklas. Vi är inte bara medvetna utan har en med-medvetenhet om andra – vi förstår att andra är medvetna om oss som individer. En sådan med-medvetenhet blir tydlig hos barn när de är ungefär nio månader gamla. Den visar sig genom att de blir blyga men också genom att de kan uppnå gemensam uppmärksamhet med andra: när barnet ser något intressant, kontrollerar det med blicken att den andra ser på samma sak, men också att den andra ser att barnet ser det. Detta samspel är ett viktigt steg i utvecklingen av självmedvetandet. Barn med autism har i allmänhet mycket svårare att uppnå sådan gemensam uppmärksamhet. En central del av vår jagupplevelse handlar om vad andra tycker om oss. Man kan säga: att vara människa innebär att vara mån om sitt rykte. Rochat hävdar att den mest primära skräcken hos en människa är rädslan för att bli utstött ur en gemenskap. Jaget kan bli ett objekt, något som kan ses utifrån, bara genom att det upplevs som en del av sociala relationer och interaktioner. Enligt Rochat är jaget en kombination av ett förstapersonsperspektiv, där individen ser sina egna upplevelser, och ett tredjepersonsperspektiv, där individen ser sig själv genom andras ögon och värderingar. Jaget består av en ständig förhandling mellan dessa båda perspektiv. Det blir en kompromiss mellan vad individen vill och vad den bör. Förstapersonsperspektivet dominerar under barnets första tid när det upptäcker hur det kan kontrollera sin egen kropp, men så snart det lär sig bemästra språket kommer tredjepersonsperspektivet att ta över allt mer. Förskjutningen visar sig bland annat i hur barn i olika åldrar delar med sig: en treåring som får dela en mängd godis mellan sig själv och ett annat barn, behåller det mesta själv, medan en femåring delar godiset betydligt mer rättvist. Ett annat exempel på spänningen mellan de båda perspektiven kommer från antropologen Edmund Carpenter som på 1970-talet reste till en avlägsen del av höglandet i Papua Nya Guinea där han besökte Biamifolket. Detta folk hade ingen tillgång till speglar eller annan teknik och inga bra vattenytor där de kunde få en bild av sig själva. Carpenter introducerade dem för speglar och polaroidfoton. Han skriver om deras skräck inför att känna igen sig själva: ”Efter en första reaktion av rädsla blev de paralyserade, täckte sina munnar och gömde sina huvuden – de stod fixerade och såg på sina egna bilder, bara deras magmuskler avslöjade hur spända de var”. Ibland är det även för en van spegeltittare en skräck att se sig själv om morgonen eftersom det man ser avviker så drastiskt från den inre självbild man har. Ett konkret test på kroppsmedvetenhet som använts både med djur och med barn är det så kallade spegeltestet. Man placerar en fläck eller klisterlapp på djurets eller barnets panna eller öra utan att de märker det och sedan ser man hur de reagerar när de ser sig själva i en spegel. Bara ett fåtal djurarter klarar av att inse att det är bilden av sig själv de ser i en spegel. Hos människans barn växer denna förmåga fram ungefär vid ett och ett halvt års ålder. Rochat har genomfört spegeltestet med barn från olika kulturer. Han noterar att när barnen ser sig själva i spegeln med en lapp i pannan reagerar de ofta med skam och osäkerhet. På detta sätt påminner deras reaktion om hur Biamafolket reagerade. Barnen förstår att de vuxna har sett att de har en lapp i pannan och när de själva upptäcker den i spegeln så ger avvikelsen i deras självbild upphov till skamkänslor och de känner sig lurade. En del barn som upptäckte lappen i spegeln tog snabbt bort den och ursäktade sig sedan för experimentatorn. Dessa känslor är enligt Rochat ett uttryck för den universella rädslan för att inte vara accepterad i gemenskapen. Metzingers och Rochats böcker presenterar två väsentligen skilda teorier om jaget. De ger två olika perspektiv på läget inom den aktuella forskningen om hur vi upplever oss själva. Diskrepansen mellan dem visar hur undflyende jagbegreppet är. Vi har långt kvar till en förståelse av oss själva. Metzingers påstående att jaget inte finns utan bara är en konstruktion i våra medvetanden kan verka radikalt. Men han säger att vår förståelse av våra medvetanden fortfarande är mycket naiv och ovetenskaplig. Den nya forskningen om medvetandets funktioner och hur de förverkligas av våra hjärnor kommer att slå hål på många av illusionerna om jaget. Han säger också att vi därför kommer att få omvärdera många av våra moraliska föreställningar – men han talar inte om hur.

Finns jag? http://sverigesradio.se/sida/avsnitt/853759?programid=793 Vem är jag, om jag inte är? Ett samtal om den eventuella avsaknaden av en innersta kärna, och vad den möjligheten kan ha för konsekvenser. Programledare: Lars Mogensen

René Descartes. Nyare forskning ifrågasätter om han, trots sina tankar, verkligen fanns. Eller? Foto: okänd Följ oss Program: Filosofiska rummet Kategori: Livsåskådning Vem är jag, om jag inte är? Först diskvalificerade vetenskapen allt tal om ande och själ. Nu vill forskarna också förkasta existensen av något sådant som ett inre jag. Men vad innebär en sådan materialistisk reduktionism? Är det naturvetenskapens slutgiltiga seger över humanioran vi bevittnar? För vad blir kvar av oss som kännande, tänkande och ansvarstagande agenter om vi beskrivs som osjälvständiga köttmaskiner som reagerar helt vilje- och maktlösa på yttre impulser? En kognitionsvetare, en filosof och en författare - Peter Gärdenfors, Ingmar Persson och Maria Küchen - diskuterar saken. Programledare är Lars Mogensen, producent Thomas Lunderquist.

PSYKOLOGI ../links/wrap.php?u=psykologi.htm

Intuition – är det smart att gå på magkänslan? http://sverigesradio.se/sida/avsnitt/881400?programid=412

... snabbt reflexmässigt tänkande och långsamt reflekterat (och alltså MEDVETET) tänkande,

Att komma nära en korp http://sverigesradio.se/sida/avsnitt/885951?programid=909
[2017-04-30 16:18 37.208.0.18 webserver4.wekudata.com]
THE AWAKENING – Quantum Mechanics of the Human Brain & Consciousness https://www.youtube.com/watch?v=x2baCg8SHGM

New Experiments Show Consciousness Affects Matter ~ Dean Radin Ph.D https://www.youtube.com/watch?v=nRSBaq3vAeY

Documentary about Consciousness and Reality | Scientific Evidence https://www.youtube.com/watch?v=2VZVCxjTFRo

Banned TEDTalk about Psychic Abilities | Russell Targ https://www.youtube.com/watch?v=hBl0cwyn5GY

NOTHING: The Science of Emptiness https://www.youtube.com/watch?v=BCUmeE8sIVo

A Matter of Time https://www.youtube.com/watch?v=G8FnFjqiAWs

The True Nature Of Time - New Documentary (Discovery channel) https://www.youtube.com/watch?v=2TiQidGPHA4

BBC Documentary 2015 | Cosmic time the true nature of time Science Documentary https://www.youtube.com/watch?v=aw_H4Hte0yk

The Illusion of Time (Fabric of the Cosmos) NOVA HD https://www.youtube.com/watch?v=9Qu9XaF2K10

Time Is of the Essence… or Is It? https://www.youtube.com/watch?v=N-NTXoYTvao

Time Since Einstein https://www.youtube.com/watch?v=d5G90ovdqmk

space, time and ...movement!

The Evolution of Time (Director's Cut) https://www.youtube.com/watch?v=V7bbYNCdqak

Människan och maskinen, sista avsnittet i den här säsongen: http://sverigesradio.se/sida/avsnitt?programid=4462 Det handlar då om ett område som än idag är en av vetenskapens stora gåtor – medvetandet, eller ska vi kanske säga själen.

= http://sverigesradio.se/sida/avsnitt/902723?programid=4462

= grunden handlar det om vad en människa är. En väldigt avancerad maskin eller något mycket mer mystiskt? Vi skärskådar den naturvetenskapliga metoden, undersöker hur man såg på frågan om själen i det gamla Egypten och ställer till sist frågan varför tanken på att människan har en själ till stor del har försvunnit i ett land som Sverige.

#a
http://www.cogninova.com