UPPDATERA OCH NER
allra störst: allra kan komma av all=slut
som i "nu är sagan all" = "nu är sagan slut". Uttrycket "allra störst" skulle kunna användas i en situation där man inom en viss delgrupp av objekt har utnämnt ett visst objekt som störst men i den slutgiltigt mest omfattande gruppen av objekt av den aktuella typen finns det ett objekt som är allra störst, och som kan vara samma objekt som det förstnämnda objektet eller inte. "Men är det ALLRA störst?" = "Men har vi nu tagit med allra objekt som vi bör jämföra med?". Ett objekt kan vara "störst" i en DELGRUPP utan att vara "störst" när vi vidgar gruppen av objekt som vi jämför med. SLUTLIGEN når vi en grupp som inte bör utvidgas ytterligare och då kan vi utnämna det "allra största" objektet. - - - Under min skoltid på gymnasiet i Lund sade man magistern även till kvinnliga lärare. Att säga fröken till en kvinnlig lärare på gymnasiet skulle vara att "nedklassa" henne till grundskolenivå.
Damfotboll och Tjejband Skillnaden mellan tjejband/killband och fotboll/damfotboll är att det är fullt tillåtet för tjejer/damer att delta i herrfotboll men inte tvärtom. Man kan jämföra begreppen fotboll och juniorfotboll. Gunnar Englund,
= http://sverigesradio.se/sida/avsnitt/272219?programid=411
Tilläggas kan att min manlige matematiklärare på gymnasiet rättade mig när jag första gången sade "magistern" till honom. Hade sade att jag skulle säga "lektorn".
Jag tycker att de nya programledarna och experterna är lika bra som de tidigare. Jag gillar breddningen mot mot andra språk än svenska, vilken ju påbörjades redan med de tidigare vid rodret. Att programmet också lär ut ord ur andra språk än svenska (som till exempel persiska) minskar folks rädsla för andra kulturer. Beror kritiken från Jan Josefsson möjligen på att just persiska lärdes ut i programmet? Jag ser fram emot att framöver utöver ytterligare persiska även få inblickar i t.ex. finska, arabiska, ryska och sanskrit! P.S. Uttalas litium och otium som "litsium" och "otsium" ?
SPRAK ../links/wrap.php?u=sprak.htm
Men även jag reagerade negativt mot en senare tids användning av ordet skjuten när jag först läste en nyhetsrubrik där det stod att någon blivit skjuten och jag sedan av texten nedanför blev informerad om att personen överlevt. Jag kände mig lurad av rubriken. - - - Att en person blivit skjuten skall i korrekt svenska innebära att personen dött. - - - Annars ska man uttrycka det som så att personen blivit: skottskadad !!! Om man inte vet huruvida skott träffat används i svenskan ordet beskjuten. Så fungerar det i korrekt svenska. Men kanske har inflytandet från t.ex. användningen av ordet "shot" och "shot at" i engelska påverkat vissa framför allt yngre personers uppfattning om betydelsen av ordet "skjuten". Som jag ser det är även ett skjutet djur dött. Men naturligtvis kan man använda de korta uttrycken "Är du skjuten?" och "Jag är skjuten." - eftersom det framgår av sammanhanget att ifrågavarande personer antas vara vid liv.
Är en skjuten älg död och varifrån kommer uttrycket "så ägd"? http://sverigesradio.se/sida/avsnitt/322757?programid=411
Det hade gärna fått komma fram att betydelsen 'ihjälskjuten' hos ordet skjuten nog är den som omedelbart infinner sig hos oss äldre.
Tack för ett mycket intelligent program dom vågar sträcka sig upp i de akademiska höjderna. Det är är skönt att det finns programledare som inte fegt väljer att mata folk med förenklade förklaringar utan levererar fullständiga grammatiska utläggningar. Gissningarna blir därmed färre. Men om man ändrar tempus till presens (nutid) får man: Man kan säga/skriva: "Clint Eastwood räddar ofta livet på folk som har satt i halsen" Man jag tycker inte att man kan säga/skriva: "Clint Eastwood räddar ofta livet på folk som satt i halsen" Tempuset i hela meningen veckar behöva vara dåtid för att förklaringen i programmet ska gälla (med underförstått har/hade).
= http://sverigesradio.se/sida/avsnitt/337468?programid=411
Tack för ett mycket intelligent program dom vågar sträcka sig upp i de akademiska höjderna. Det är är skönt att det finns programledare som inte fegt väljer att mata folk med förenklade förklaringar utan levererar fullständiga grammatiska utläggningar. Gissningarna blir därmed färre. Men följande två meningar betyder faktiskt inte exakt samma sak: "Clint Eastwood räddade livet på en man som satt i halsen" "Clint Eastwood räddade livet på en man som satte i halsen" I den första meningen räddar Clint Eastwood livet på mannen EFTER DET ATT mannen satt något i halsen. I den andra meningen räddar Clint Eastwood livet på mannen DÅ mannen sätter något i halsen.
Jämför! Följande båda låter RÄTT: ... EFTER DET ATT någon SATT [något] i halsen. ... DÅ när någon SATTE [något] i halsen. Det är märkligt hur ändelsen E ger känslan av förloppet som något PÅGÅENDE I DET FÖRFLUTNA. (Jag vill INTE påstå att detta motsäger något i programmet.) Sluta med alla dumma klagomål på programmet! Dessa klagomål gör att jag faktiskt rent ut öppet deklarerar min åsikt att den nya versionen av programmet faktiskt är bättre än vad den tidigare versionen var mot slutet.
Laleh: ”Svenskan är fåordigt lekfull.” http://sverigesradio.se/sida/avsnitt/388635?programid=1302
org wiktionary https://www.wiktionary.org/
sv https://sv.wiktionary.org/wiki/
Le-åt = "Lutar åt" ("Det lutar åt att gå hem" = "Det är nog bäst att gå hem nu") lutar=LIER (en lid = en lutning) "Det lutar åt att det är på det här sättet" = "Det LÄR vara på det här sättet"
Kung = kön eller kvinna? språket 2017-12-11 http://sverigesradio.se/sida/avsnitt/990553?programid=411 Betyder det bondska ordet leot samma sak som ordet lär? När och varifrån kommer ordet kung? Är det vanligare med femininformen av adjektiv när vi tar in lånord från franskan, och vad beror det på i så fall? Har orden burgen eller burgna något gemensamt med ordet börd? Hur länge har vi haft supradentaler i svenska språket och vad fyller de för funktion?
fatal händelse
- inträffade en ...
Intressant om svenska språket, bland annat om att de som talar persiska har lätt för att lära sig svenska: Fem svårigheter för nya svensktalare 27 januari kl 14.04 - Språket | Sveriges Radio https://sverigesradio.se/sida/avsnitt/1449950?programid=411
Språkvetaren Ylva Byrman tittar närmare på statsepidemiologen Anders Tegnells intervjusvar. – Och så visar det sig att nej inte alltid betyder nej. https://sverigesradio.se/avsnitt/1521985
K*k, kn*lla, f*tta – lär dig om könsordens historia 8 februari 2021 kl 14.04 https://sverigesradio.se/avsnitt/1666907
K*k, kn*lla, f*tta – lär dig om könsordens historia 8 februari 2021 kl 14.04 https://sverigesradio.se/avsnitt/1666907
Är bokstaven C helt onödig? 29 mars 2021 kl 14.04 https://sverigesradio.se/avsnitt/1696937